KAMERA

Kamerahus

Kameror ser olika ut. Titta i kamerans bruksanvisning för att se precis vad som gäller din kamera! Bruksanvisningen bör du för övrigt plocka fram då och då, för du kan ta till dig mer av det som står där när du har lärt dig mer. Den är ovärderlig!

Om du inte har en egen kamera, utan lånar en på lektionerna, kan du söka på internet och förhoppningsvis kunna ladda ner en bruksanvisning. I skrivande stund finns sidor att ladda ner bruksanvisningar från här: Canon, Nikon

Avtryckare kallas knappen du trycker in för att ta din bild.

Objektivet är kamerans "öga". På sidan av objektivet sitter en liten knapp där du kan växla mellan autofokus och manuell fokus. Vill du ställa skärpan manuellt väljer du det läget och vrider sedan på fokuseringsringen (en del av objektivet). Är det ett zoomobjektiv ställer du brännvidden, hur nära eller långt bort ditt motiv ska hamna, genom att vrida på den del av objektivet som är närmare kameran. Läs mer under Objektiv.

På en systemkamera kan man byta mellan olika objektiv med olika egenskaper. För att lossa objektivet vid byte trycker du in knappen för objektivbyte och vrider loss objektivet. När du ska sätta tillbaka det igen, titta efter en färgmarkering (prick) på objektivet och på kamerahuset. De ska hamna mitt emot varandra innan du försiktigt vrider fast objektivet. Tänk på att inte ta bort objektivet där det finns risk att damm, sand eller fukt kommer in i kameran.

Blixtskon låter dig fästa en separat blixt. Vill du använda kamerans inbyggda blixt trycker du på blixtknappen så fälls den upp. (På en del kameramodeller fälls den upp automatiskt vid behov om du fotograferar med programratten inställd på automatik.) Läs mer under Blixt.

Sökaren tittar du normalt i när du komponerar din bild.

LCD-skärmen visar en hel massa nyttig information och här kan du också se den färdiga bilden. På många kameror kan du också välja att använda skärmen som sökare, och på vissa kompaktkameror finns det inte någon sökare alls, utan man använder alltid skärmen som sökare. Att använda skärmen för att komponera bilden är praktiskt när kameran hålls så långt upp eller ner att det är svårt titta i sökaren. Är det väldigt ljust ute kan det dock vara svårt att se ordentligt på skärmen.

Utmed sökaren finns en liten, liten ratt eller något annat reglage där du kan justera sökeraren för synfel. Ser du inte skarpt i sökaren, prova ställa om det reglaget!

Ratten används för att välja olika värden i kombination med andra knappar. På denna site kallar jag den för värderatten för att minska risken för sammanblandning med programratten, men det är inget vedertaget namn.

Programratten ger dig möjlighet att välja mellan automatik, halvautomatik eller manuella inställningar. Det finns också ett antal motivprogram som anpassats efter vanliga önskemål för olika typer av motiv. Beteckningar och program kan variera mellan olika kameror. Läs mer under Programlägen.

M = manuella inställningar
Av = halvautomatik, du väljer bländare och kameran ställer in exponeringstiden
Tv = halvautmatik, du väljer exponeringstid och kameran ställer in bländaren
P = automatik men med möjlighet att göra vissa justeringar
gröna rutan = helautomatik

Upp

Minneskort

Dina bilder sparas på ett minneskort i kameran. De brukar inte följa med, utan man köper dem separat. Fråga vilken typ det ska vara när du köper kameran. Det finns många olika varianter.

Hur stort minneskort du behöver är svårt att svara på. Fotar du i raw behöver du ett större då filerna är mångdubbelt större än jpeg-filer. Jag tycker det är skönt med stora minneskort som rymmer många bilder, men med flera mindre minneskort minskar risken att bli av med så många bilder om kortet går sönder. Sådant händer. Har du två minneskortsplatser i kameran, kan du kopiera viktigare bilder till ett till extra minneskort redan i kameran.

Titta också på hur snabbt minneskortet är. Ska du bara fota i lugn takt spelar det inte så stor roll, men vill du kunna ta flera bilder direkt efter varandra krävs det att informationen hinner sparas ner på minneskortet tillräckligt snabbt för att kameran ska hinna med. Vill du filma med din kamera, krävs också att minneskortet hinner med. Kapacitet, snabbhet och priser förändars snabbt. Är du osäker vad som passar dig och din ekonomi, diskutera med din fotohandlare.

VIKTIGT: Många datorer har minneskortläsare. Om du tar ut minneskortet ur kameran, se till att den hunnit stänga av sig ordentligt innan du tar ut det. Och när du tar ut det ur datorn, använd säker utmatning. Om du tar ut kortet medan det är i arbete riskerar du att filer förstörs eller att hela kortet slutar fungera. Och ja, det händer. Det har hänt flera av våra elever på skolan. Slarva inte med detta!

Upp

Sensor

När du fotar med en digital kamera träffar ljuset en sensor. Sensorn består av ett stort antal ljuskänsliga dioder som omvandlar ljuset till elektriska signaler. Ju kraftigare ljus, desto kraftigare laddning. En diod är lika med en pixel (en punkt i bilden).

För att bilderna ska bli i färg sätter man ett filter framför varje diod. En del dioder registrerar rött ljus, andra blått och ytterligare andra grönt.

Ett värde mellan 0 och 255 sätts beroende på hur mycket ljus i den aktuella färgen som når dioden. Mycket ljus ger ett högt värde. Ju mer ljus av den aktuella färgen, desta ljusare färg på bilderna nedan. Varje färg ger en separat bild, och när man lägger ihop dem får man en färgbild. För att slippa undan att pixlarna är antingen röda, gröna eller blå jämförs de med omgivande pixlar och utifrån detta räknas det fram vilken färg varje pixel ska ha. Har till exempel de röda och de gröna pixlarna i ett område höga värden medan de blå har låga värden blir färgen gul. Blandar men rött och grönt i RGB-systemet får man nämligen gult. Se färgcirkeln nedan och jämför även de orangegula partierna på färgblomman med den röda och den gröna kanalen nedan. Vitt får man om alla tre färgerna har höga värden och svart om ingen av dem har det.

Informationen som sensorn registrerar bearbetas och sparas på ett minneskort. (Väljer du att spara bilden i raw-format sparas bilden som kameran ser den utan bearbetning. Läs mer under Filformat.)

Det kan vara bra att känna till att det finns olika storlekar på sensorerna. De som håller samma storlek som den traditionella småbildsfilmen i analoga kameror, det vill säga 24 x 36 millimeter, kallas fullformatsensorer. Generellt anses de ge högre kvalitet än mindre sensorer, men de är också dyrare.

Många kameror har mindre sensorer. De registrerar inte lika mycket av det som syns genom objektivet. Fotar man från samma plats och med samma objektiv men med en kamera med fullformatsensor och en med mindre sensor kommer det att se ut som om objektivet förstorar mer i kombination med den mindre sensorn, men i själva verket är motivet mer beskuret.

Ett problem med mindre sensorer är att det är svårt att fota i vidvinkel, det vill säga få med mycket på sidorna. Det är inte alltid möjligt att backa för att få med allt man vill ha i bilden, till exempel om du ska fotografera ett rum inomhus, och en liten sensor ger ytterligare begränsningar då den inte tar med lika mycket av det som objektivet faktiskt fångar.

Upp

Att hålla i kameran

För att kunna hålla kameran stadigt finns det några tips:

• Om du står upp, tryck armbågarna mot kroppen, håll kameran med ena handen (med avtryckarfingret på avtryckaren) och stöd objektivet med den andra handen. Då minskar du vibrationerna vilket leder till skarpare bilder.
• Använder du dig av en lång slutartid bör du försöka hitta en vägg, stolpe eller annat att stödja kameran mot.
• Om du ska fota en barn eller av annan anledning behöver komma längre ner går du ner på knä. Sätt ena knät i backen och stöd ena armbåden på det andra.
• Om du ska fota sådant som är nära marken lägger du dig ner på mage och fördelar kroppsvikten jämt på armbågarna.
• Tryck ned avtryckaren sakta istället för snabbt. Allra bäst är det att rulla med fingret över avtryckaren från baksidan till framsidan.

Tänk på att kamerautrustning är känslig! Den tål inte att tappas.

Bär du kameran i handen, gör en ögla av nackbandet och lägg runt armleden för säkerhets skull.

Akta dig för att bära tunga kameror genom att hänga nackremmen runt nacken. Du ska absolut använda remmen som säkerhetsåtgärd när du fotograferar och tillfälligt kan du ha den hängande där för att kunna släppa kameran och få händerna fria, men bär den inte så under längre stunder. Använd en rejäl kameraväska eller ännu hellre kameraryggsäck!

Tänk också på hur du lägger ifrån dig kameran. Att låta kameraremmen hänga ner från ett bord är att be om att få kameran förstörd. Det är jättelätt hänt att någon kommer åt remmen av misstag och så åker kameran i backen. Se till att ytan du lägger kamera och annan utrustning är stadig och inte går stöta till av misstag.

Upp