Objektiv
En av de stora fördelarna med en systemkamera är att du kan byta objektiv. För att göra det trycker du in en knapp på kameran som lossar en spärr och vrider samtidigt objektivet försiktigt. När du ska sätta fast ett objektiv tittar du efter en prick på objektivet och en på kameran. De ska hamna mitt emot varandra när objektivet sätts på plats. Sedan vrider du försiktigt fast objektivet.
Tänk på att kamerahuset är vidöppet när du har tagit bort objektivet så det är lätt att få in damm och annat icke önskvärt. Håll kameran nedåt när du byter objektiv så minskar du risken att det ska ramla in skräp i kameran. Byt aldrig objektiv på en dammig plats eller där vinden rör upp sand eller skräp.
Kamerafattningen (fästet) varierar, så innan du köper ett nytt objektiv, kontrollera att det passar på din kamera. Det innebär också att det kan bli dyrt att byta kameramärke om man hunnit skaffa flera olika objektiv. De flesta väljer ett kameramärke och håller sig till det för att kunna använda de gamla objektivet till ett nytt kamerahus.
Men det räcker faktiskt inte att hålla koll på kameramärket. Även inom ett och samma kameramärke kan det finnas olika varianter. Som exempel tittar vi på Canons objektiv:
- EF passar till alla Canon EOS-kameror. Till spegelfria kameror (EOS M och EOS R) måste dock objektivadapter användas.
- EF-S passar till EOS-kameror med mindre sensor (APS-C).
- EF-M passar till EOS M-serien (spegelfri APS-C).
- RF passar till EOS R-serien (spegelfri fullformat)
Även objektiv från andra tillverkare kan passa. Tillverkare som Sigma och Tamron med flera gör objektiv för olika kameror. Ett och samma objektiv görs i olika versioner med olika kamerafattningar.
Brännvidd
Man brukar tala om vidvinkel-, normal- och teleobjektiv. Om objektivet har variabel brännvidd, kallas det zoomobjektiv.
Siffrorna på bilderna ovan är brännvidden som använts i millimeter. Alla bilderna är tagna från samma plats. En kortare brännvidd tar med mycket och avståndet mellan det som är nära och långt borta ökar. Med en lång brännvidd beskärs bildern hårdare och avståndet i djupled minskas. Ju längre brännvidd, desto närmare varandra i djupled upplever man att olika objekt är. Jämför det vita huset till vänster och kyrkan på bilderna märkta 18 och 70 ovan. Med lång brännvidd upplevs det som om att det som är nära kameran och det som är långt borta trycks ihop och kommer närmare varandra.
Normalobjektiv
Ett normalobjektiv kallas så för att bilden liknar det vi ser i verkligheten. Avståndet mellan förgrund och bakgrund ser ut att vara ungefär lika långt på bilden som i verkligheten.
Traditionellt säger man att normal brännvidd är ca 50 mm. Det är lite längre än diagonalen, 43 mm, på en fullformatsensor eller bildrutan på analoga småbildskameror. Med en större eller mindre sensor/bildruta påverkas den normala brännvidden. Många digitala systemkameror har en mindre sensor och då blir den normala brännvidden kortare (ca 30-35 mm för APS-C och 25 mm för Micro 4/3). Läs mer nedan under Brännvidd & sensor.
Denna bild är tagen med brännvidd 34 med en kamera med förlängningsfaktor 1,6. Det motsvarar ungefär normalobjektiv.
Normalobjektiv används som ett allroundobjektiv. Det används mycket till landskapsfotografering och halvbildsporträtt. Om det passar för närbilder av människor eller inte råder det delade meningar om. En del uppfattar det som om kameran blir alltför påträngande om man tar närbilder med normaloptik eftersom man måste gå nära. Andra uppfattar just det, att man måste gå nära, som en fördel.
Ett fast 50 mm:s objektiv brukar finnas i de kameraväskor som innehåller några objektiv. Anledningen är att det finns ljusstarka sådana (f/1.4 eller f/1.8) att köpa till relativt låga priser. Med dem klarar man sig utan att behöva blixt i begränsat ljus och och den stora bländren ger möjlighet till kort skärpedjup.
Bilden är fotograferad med ett 50 mm:s fast objektiv med bländare f/1.8. Den röriga bakgrunden blir mindre störande genom suddigheten som följer med det korta skärpedjupet. (Då kameran som använts har förlängninsfaktor 1,6 motsvarar förvisso inte detta normalobjektiv utan snarare tele, men du fick i alla fall se en bild tagen med fast 50 mm-objektiv.)
Vidvinkelobjektiv
Vidvinkelobjektiv har kortare brännvidd än normalobjektivet. Ju kortare brännvidd desto större vidvinkel. Vidvinkelobjektivet tar med mycket, men det i sin tur gör att allting blir litet. Avståndet mellan närliggande och avlägsna objekt ser större ut än i verkligheten.
Man skulle kunna säga att brännvidder kortare än 50 mm ger vidvinkel, men några mm gör inte så stor skillnad. Traditionellt anses brännvidder mellan ungefär 21 och 35 mm vara vidvinkelbilder (ca 13-24 mm för APS-C och ca 10-18 mm för Micro 4/3). Ännu kortare brännvidder ger kraftiga förvrängningar av bilden. Objektiv med extrem vidvinkel kallas fish-eye och med dem får man en rund effekt.
Vidvinkel används ofta för att fotografera naturvyer och panoramabilder. De används också till inredningsfoto för att man får med mycket och rummen ser rymliga ut. Däremot är de olämpliga vid närbildsporträtt, då en alltför kort brännvidd gör att proportionerna förvrängs så att näsan ser stor ut och det som kommer en bit från objektivet blir väldigt litet.
Teleobjektiv
Teleobjektiv har längre brännvidd än normalobjektivet. Traditionellt brukar objektiv med brännvidder på cirka 75 mm och uppåt kallas för teleobjektiv (ca 50 mm för APS-C och 38 mm för Micro 4/3). Ju längre brännvidd, desto närmare upplevs ditt motiv vara. Tyvärr innebär också en lång brännvidd att det är svårt att hålla kameran tillräckligt stilla. En liten rörelse gör större skillnad när motivet förstoras mer. Stativ kan bli nödvändigt om det inte är ordentligt ljust. Till detta kommer att generellt är ett objektiv med längre brännvidd ljussvagare, så längre slutartider kan behövas.
Ett telezoom är ofta det andra objektivet man köper, efter normalzoomen. När du väljer vilket teleobjektiv du ska köpa bör du, förutom att jämföra kvalitet, brännvidder och bländaröppning, fundera hur tungt objektiv du orkar bära med dig. Ett objektiv som blir kvar hemma ger inga bra bilder.
Teleobjektiv används flitigt av naturfotografer som vill komma nära motiv som befinner sig på stort avstånd. Det kan också väljas för att det förstorar elementen på medeldistans och i bakgrunden eller för att det trycker ihop olika element i djupled. Fotograferar du en kurvig väg kommer den att se ännu kurvigare ut.
Även porträttfotografer föredrar ofta teleobjektiv. Modellernas proportioner ser naturliga ut när de fotograferas med en lång brännvidd. Andra anledningar att fota porträtt med teleobjektiv är att man "kommer nära" utan att störa och att bakgrunden blir lugnare än med ett kortare objektiv. Dels är skärpedjupet kortare med teleobjektiv, och dels beskärs bakgrunden hårdare så inte så mycket kommer med som tar uppmärksamhet från modellen. Det dock olika åsikter om detta. En del vill fota med kortare brännvidd för att komma fysiskt närmare personen under själva fotograferingsögonblicket och för att få med mer av miljön personen vistas i.
Till denna bild valdes en lång brännvidd för att fontänen som låg en bra bit bort skulle fylla ut en större del av bilden och för att husen på andra sidan älven inte skulle komma med.
Fasta objektiv vs zoomobjektiv
Fasta objektiv har en enda brännvidd. De är ofta ljusstarkare (har större bländare) och väger mindre än zoomobjektiven. Dessutom tenderar kvaliteten vara bättre, då de innehåller färre linselement än zoomobjektiv. De blir billigare att tillverka, och då får du en högre kvalitet för dina pengar.
Zoomobjektiv har en variabel brännvidd, man kan zooma in och ut. Normalzoom kan hantera normal brännvidd och ett spann däromkring, till exempel 18-55 som följer med som kitobjektiv till många systemkameror. Ett telezoom har längre brännvidder, till exempel 70-300. Zoomobjektiv ökar användbarheten markant jämfört med fasta objektiv, men samtidigt blir objektivet tyngre och mindre ljusstarkt.
Det finns också zoomobjektiv som spänner över ett stort område, tillexempel 18-200. De är mycket populära som reseobjektiv eftersom man inte behöver släpa flera olika objektiv med sig. En del anser att dessa objektiv inte ger tillräckligt skarpa bilder, men faktum är att det är många som har dem och älskar dem. Ett bra objektiv ger bättre bilder än ett superbra objektiv som man inte har med sig.
Som du förstår fyller objektiv med fast optik och zoomoptik olika syften. Bara du kan avgöra vad du behöver. Självklart är det lockande att köpa flera olika objektiv om man har råd, men då det blir tungt att släpa på flera objektiv, brukar det ändå bara bli några få favoriter som får följa med i fotoväskan. Ska vi försöka generalisera är nog zoomoptik att rekommendera till resor, sportevenemang och liknande, medan de fasta objektiven gör sig bättre vid porträttfotografering och i svagt ljus.
Brännvidd & sensor
Det kan vara bra att känna till att olika kameror har olika stora sensorer.
Fullformat: Den storlek som bildrutorna filmen i de analoga småbildskamerorna har, 24 x 36 mm, kallas i den digitala världen för fullformat. Fördelarna med större sensorer är att de ger möjlighet till kortare skärpedjup, fler pixlar och mindre brus. Nackdelen är att en stor sensor gör att allt annat i kameran också blir större. Kameran blir stor och tung att bära med sig. Men det är det värt, tycker jag. Långt ifrån alla håller med mig. En kamera som är tung, blir kvar hemma, hävdar de. Det kan de förstås ha en poäng i. Det finns även en aspekt som kan vara antingen positiv eller negativ, beroende på hur man ser det: Med fullformat upplevs bilden mer vidvinklig än med mindre sensorer. Bra när du behöver få med mycket och inte kan backa, till exempel om du fotar ett rum. Trist när du fotar fåglar och vill att de ska fylla mer av bildytan. Å andra sidan kan man ju alltid beskära bilden. Vi återkommer till det här under rubriken "Förlängningsfaktor".
APS-C: I kamerorna som används i ämnet Fotografisk bild på alla gymnasieskolor jag har koll på, sitter det en APS-C-sensor. Exakt hur stor den är, varierar mellan olika kameramärken, men ungefär 23 x 15 mm. Dessa kameror är både billigare, mindre och lättare än fullformatskamerorna. Man skulle nog kunna drista sig till att kalla dessa kameror för "vanliga systemkameror".
Micro 4/3: På senare år har kameror med Micro 4/3-sensor blivit allt vanligare. De som vill ha systemskamerans möjligheter med olika objektiv, men föredrar en liten och lätt kamera hittar en vettig kompromiss här. Sensorerna är ungefär 17,3 x 13 mm.
Mobiltelefoner har ännu mindre sensorer än så. Det finns också kameror med andra sensorstorlekar än de jag har tagit upp.
Förlängningsfaktor
Tänk dig att du fotar en vy med en fullformatskamera. Sedan flyttar du det objektivet till en kamera med APS-C-sensor. Du står kvar på samma plats och fotar samma motiv. Då kommer det att se ut som att kameran med mindre sensor har förstorat bilden. Det som egentligen händer är att på den mindre sensorn ryms inte lika stor del av det som objektivet tar in. Det här, som ser ut som att motivet blir större på bild, kallas förlängningsfaktor. Det ser ut som om man har använt ett längre objektiv.
Det cikulära området är vad objektivet tar in. Den yttre rektangeln representerar det en fullformatssensor registrerar och den inre vad som kommer med på en APS-C-sensor.
Vänstra bilden visar hur bilden skulle se ut med fullformat, och högra hur den blir med APS-C.
Med en fullformatsensor kommer en större del av motivet med på bilden. En mindre sensor beskär motivet och förstoringsgraden gör att den ser ut att vara tagen med en längre brännvidd än vad den egentligen är.
För att kunna jämföra brännvidden mellan olika kameror talar man om olika förlängningsfaktorer.
- APS-C: 1,5x (Nikon) till 1,6x (Canon)
- Micro 4/3: 2x
Ju mindre bildsensor kameran har, desto större förlängningsfaktor. För att veta vilken brännvidd objektivet motsvarar multiplicerar man brännvidden med förlängningsfaktorn.
Ett objektiv med brännvidden 50 mm motsvarar:
- Fullformat: 50 mm
- APS-C: 75-80 mm
- Micro 4/3: 100 mm
Brännvidd för normalobjektiv:
- Fullformat: ca 50 mm
- APS-C: ca 30-35 mm
- Micro 4/3: ca 25 mm
Kompaktkameror har oftast, och mobilkameror alltid, ännu mindre sensorer. Då objektiven är fast monterade, och inte kan flyttas mellan olika kameror med olika sensorstorlekar, brukar tillverkarna räkna om brännvidden för sådana kameror. Här talar man alltså inte om förlängningsfaktor.
Om din kamera har en mindre sensor och du funderar på att skaffa en fullformatare i framtiden, kan det vara bra att känna till att en del objektiv är gjorda för mindre sensorer. Använder du ett sådant till en fullformatskamera räcker inte bilden ända ut i hörnen, eftersom objektivet är gjort för en kamera som ändå inte utnyttjar hela ytan. Det är alltså inte säkert att dina gamla objektiv kommer att fungera med den nya kameran. Det är olika beteckningar på objektiv som passar olika sensorstorlekar och på dem som bara fungerar på mindre sensorer. Bra att kolla upp innan man investerar.
Information, inställningar och tillbehör
Vad som står på ett objektiv varierar. Som exempel tittar vi på ett objektiv som många Canonägare fått med vid köp (ett så kallat kit-objektiv).
På framkanten runt objektivöppningen hittar vi följade information: CANON ZOOM LENS EF-S 18-55mm 1:3.5-5.6 IS II§ ø58mm.
Hela texten utom ø58mm är objektivets namn. Av det framgår bland annat att det här är ett Canonobjektiv och vi törs därmed anta att det har Canonfattning och passar på kameror med det objektivfästet. Hade det varit ett objektiv från en tillverkare som gör objektiv till olika kameramärken hade vi behövt ta reda på vilken fattning det har för att veta om det passar.
18-55 mm talar om att det är ett zoomobjektiv med brännvidden 18-55 mm.
1:3.5-5.6 talar om att med kortaste brännvidd (18 mm) är största bländare 3,5 och vid längsta brännvidd (55 mm) är största bländare 5,6.
IS betyder Image Stabilization. Objektivet har bildstabilation som gör att man klarar av längre slutartider utan stativ. (Nikon kallar det VR, vibrationsreducering.)
ø58mm talar om att filtergängans diameter är 58 mm. Längst fram på objektivet finns nämligen en gänga där man kan fästa filter för skydd eller olika effekter.
Då tittar vi på sidan av objektivet:
Det finns en skala som visar vilken brännvidd som används. Detta registreras också i bildinformationen så det går se i ett bildredigeringsprogram i efterhand vilka inställningar som använts. Bra att studera för att lära sig vilka effekter olika inställningar ger.
Knappen med lägena AF och MF används för att välja om du vill använda autofokus (AF) eller manuell fokus (MF). Vill du själva ställa skärpan väljer du MF och ställer skärpan genom att vrida på den yttersta dele av objektivet.
Texten MACRO 0.25m/0.8ft talar om att det går fota närbilder med objektivet och att närgränsen är 25 cm. Om motivet är närmare än 25 cm kommer det inte att bli skarpt.
Det finns en knapp med texten STABILIZER och lägena ON och OFF. Bildstabilisering är inbyggt i det här objektivet. Bildstabilisering innebär att objektivet (eller i vissa fall kameran) räknar ut hur objektivet skakar till när man tar bilden och kompenserar för detta. Den funktionen ska man slå av när man fotar med stativ eftersom kameran inte rör sig som om den var handhållen då. Bildstabilisering gör att man klarar av att fotografera med längre slutartider utan att bilden blir suddig.
Ett antal små och lite svårlästa siffror är objektivets serienummer. Det är individuellt för varje objektiv och bra att känna till om det blir problem eller om man drabbas av stöld och ska göra en polisanmälan.
(En del objektiv har även en knapp där man väljer mellan olika avstånd, till exempel 0,3 till 0,5 meter eller 0,5 meter till oändlighet. Det valet gör man för att autofokusen inte ska behöva söka igenom så stort område och därmed spara tid.)
Till objektivet medföljer alltid ett objektivlock och ofta ett motljusskydd. Objektivlocket måste du vara rädd om eftersom det skyddar linsen. Ett repigt objektiv är inte roligt att använda.
Följer det med ett motljusskydd, sätter du fast det längst fram på objektivet. Det egentliga syftet är att minska risken att linsöverstrålning från solen gör bilden urvattnad. En viktig bieffekt är att motljusskyddet även skyddar kameralinsen från stötar och fingeravtryck då den blir svårare att komma åt av misstag med fingrar eller annat.
Storleken och utformningen varierar mellan olika objektiv eftersom det inte får dölja någon del av motivet. Ofta följer det med när man köper objektivet, särskilt på objektiv med längre brännvidder. På vidvinkelobjektiv kan det hända att motljusskyddet måste bli så kort för att inte komma med på bild att det inte anses vara någon större vits att ha ett.
Motljusskydd brukar vara löstagbara för att objektivet inte ska ta onödigt stor plats när du lägger undan objektivet. Ha det gärna på objektivet när du fotograferar även om solen inte skiner.
Det sitter en liten prick längst fram på objektivet och en motsvarande prick finns på motljusskyddet. Sätt dem mitt för varandra när du ska sätta fast det så hittar du rätt läge. När du inte ska använda objektivet kan du vända motljusskyddet och sätta det andra vägen, delvis över objektivet. Titta efter en annan markering, ofta en ring, när du ska fästa det fel väg.
Som ett extra skydd för linsen kan man sätta dit ett UV-filter. Dels tar det bort UV-strålning som kan störa bilden men kanske ännu viktigare är att det bildar en extra skyddande hinna. Det är billigare byta ut ett filter än ett helt objektiv om det trots försiktighetsåtgärder råkar bli repigt.
Det finns en uppsjö av andra filter också att prova om man vill. Tidigare köpte många färgade filter, men idag när man kan man justera färgen i bildbehandlingsprogram är de inte lika intressanta längre. Förutom UV-filter är det gråfilter och polarisationsfilter som är vanliga i dag.
Ett gråfilter tar helt enkelt bort ljus. Hur mycket beror på vilket filter du valt. Genom att sätta dit ett gråfilter kan du förlänga exponeringstiden utan att ändra bländare. Effektivt om du vill ha mycket rörelse i bilden, till exempel ett vattenfall med bomullskänsla. Det finns även tonade gråfilter som gör att himlen blir mörkare.
Polarisationsfilter använts för att göra himlen blåare eller minska reflektioner från sjöar och vattendrag. Genom att vrida det får du fram olika resultat.