Bländare
När man tittar genom ett objektiv ser man en rund öppning. Storleken på öppningen kan varieras med något som kallas bländare. Med hjälp av bländaren reglerar man hur mycket ljus som når sensorn under den tid slutaren står öppen.
När du komponerar bilden låter kameran automatiskt bländaren stå på sitt största läge så du ska se bättre, men när du trycker på avtryckaren bländar objektivet ner till den valda storleken på öppningen.
En stor bländare (öppning) anges med en låg siffra, exempelvis f/1.8. En liten bländare anges med en hög siffra, exempelvis f/32. Det kan tyckas förvirrande vid första anblicken, men det är egentligen ett bråktal det handlar om.
brännvidd (f) / bländartal (x) = bländarens diameter (d)
50 mm / 1 = 50 mm
50 mm / 11 = 4,5 mm
Ofta skriver man ut f/ när man anger vilket bländartal som använts till en bild, till exempel f/11. Brännvidd kallas också fokallängd, och det är det f:et står för.
Om objektivets brännvidd (f) och bländarens diameter (d) är lika stora säger man att bländaren (x) är 1. Är brännvidden 50 mm är därmed också bländarens diameter 50 mm (50/1=50).
Står det f/11 så innebär det att bländarens diameter är lika stor som brännvidden delat med 11. I exemplet med en brännvidd på 50 ger det 50/11=4,5. Bländarens diameter är alltså 4,5 mm. Förstår man detta är det lättare att komma ihåg att en stor bländare har en låg siffra och tvärtom. Ju högre siffra man delar ett tal i, desto mindre blir svaret. Ju högre bländartal desto mindre bländare.
Ofta blir bildkvaliten bäst om man undviker de största och minsta bländarna, men i praktiken används de ändå eftersom ljuset ställer olika krav och man vill ha möjlighet att påverka känslan av rörelse i bilden och styra skärpedjupet.
Några vanliga bländarsteg är 2,8 - 4 - 5,6 - 8 - 11 - 22 - 32. Ofta finns det bländarsteg mellan dessa värden också. Vilka bländarvärden man kan välja varierar med olika objektiv och i många fall med hur mycket man zoomar in.
Eftersom större bländare (lågt tal) gör att man kan få kortare skärpedjup och möjlighet att fotografera i mörkare miljöer anses det vara en fördel om objektivet klarar större bländare. Man brukar säga att objektiv som kan ge större bländare är ljusstarka. Fotograferar man ofta porträtt brukar ett sådant stå högt på önskelistan.
Det brukar stå längst fram på objektivet vilket/vilka objektivets största bländarvärde är. Står det två värden gäller den större bländaren vid kortast möjliga brännvidd och den mindre vid längsta brännvidd. Står det 1:3.5-5.6 är största bländare 3,5, men när man zoomat in max får man nöja sig med 5,6 som största bländare.
En stor bländare ger litet skärpedjup, möjlighet att fotografera i mörkare miljöer samt möjlighet till kortare exponeringstider som i sin tur gör det lättare att frysa rörelser.
En liten bländare ger stort skärpedjup och möjlighet att få mer rörelse i bilden. Egentligen är det inte bländaren som styr rörelsen i bilden utan exponeringstiden, men eftersom de båda värdena är beroende av varandra för att exponeringen ska bli lagom ljusstark påverkar bländarvalet rörelsen ändå. Ju större bländare desto kortare exponeringstid och ju mindre hinner rörliga motiv flytta sig medan slutaren är öppen.
Läs mer om Skärpedjup.
Bländarprioriterad halvautomatik
Ett bekvämt och mycket användbart alternativ är att fota i bländarprioriterat halvautomatiskt läge. Du väljer bländare och kameran väljer exponeringstid så att den totala ljusmängden blir lagom.
För att fota med bländarprioriterad halvautomatik ställer du programratten i läget Av på Canon (A på Nikon) och väljer bländare med värderatten.
Om du vill experimentera utan att fota på riktigt kan du prova Canons "Play" i läget "Aperture Priority (Av)".
Observera att om du arbetar i manuellt läge istället för halvautomatiskt, måste du ofta kombinera värderatten med någon annan knapp för att ställa in bländaren. På kameran ovan står det Av+/- vid knappen du ska hålla in medan du väljer bländare med värderatten.
Förslag på övningar