Med skärpedjup avses hur mycket som är skarpt i bilden i djupled. Det styrs av bländaren. Bländaren är öppningen i objektivet där ljuset kommer in.
Skärpedjupet är ett verktyg du kan använda för att styra vad betraktaren ska lägga märke till i bilden.
Hur stor respektive liten bländare du kan välja varierar och styrs av vilket objektiv du använder.
En liten bländare (hög siffra) ger ett stort skärpedjup. Mycket i bilden är skarpt.
En stor bländare (låg siffra) ger ett litet skärpedjup. Bara en liten del (i djupled) blir skarpt.
Bländare f/14 ger ett relativt stort skärpedjup. Den räcker till för att hela ängen och kullarna i bakgrunden ska upplevas skarpa.
Bilder som är skarpa både i för- och bakgrund har ett stort skärpedjup. Det får man genom att välja en liten bländare (högt tal). Ju mindre bländare, desto större skärpedjup. En liten bländare har en hög siffra, exempelvis f/32. Fördelen med stort skärpedjup är att mycket blir i bilden blir skarpt, vilket förstås också kan vara en nackdel. Stort skärpedjup används ofta i landskapsvyer.
Här har bländare f/1.8 använts och skrärpedjupet är litet. Att bilden ändå upplevs skarp beror på att skärpan är ställd på ögonen.
Ett litet skärpedjup innebär att bara en del av bilden är skarp. Det används när man vill lägga fokus på en viss detalj i bilden, till exempel ögonen i ett porträtt. Det är också användbart om bakgrunden är störande. Med ett litet skärpedjup kommer bakgrunden att bli suddig och då syns inte de störande detaljerna lika bra. Ju större bländare, desto kortare skärpedjup. En stor bländare känns igen på att siffran är låg, exempelvis f/2,8.
Det finns förstås ingen exakt gräns mellan vad som är skarpt och vad som är suddigt, utan skärpan avtar gradvis med avståndet i djupled till det man ställt skärpan på. Du kan se hur mycket som blir skarpt genom att trycka in kamernas skärpedjupskontrollknapp. På Canon sitter den nära objektivet, under knappen som lossar objektivet.
Området som blir skarpt är större bakom den punkt du fokuserar på än framför. Cirka en tredjedel av det skarpa området ligger framför det du fokuserat på och två tredjedelar bakom. Ju mindre bländare (med samma brännvidd och avstånd från kameran) desto större blir skärpedjupet.
Avbildningsskalan spelar också roll för upplevelsen av skärpedjupet. Avbildningsskalan är helt enkelt hur stort motivet blir på bilden i förhållande till i verkligheten. Ett litet motiv som avbildas i stor skala (blir stort på bilden) uppfattas ha kortare skärpedjup än ett stort motiv som - av naturliga skäl - avbildas i en mindre skala.
Ju närmare kameran ditt motiv är (med samma brännvidd och bländare), desto kortare blir skärpedjupet.
Ju längre brännvidden är (med samma bländare och avstånd tilll motivet), desto kortare blir skärpedjupet.
Fotar du makrobilder blir detta extra tydligt då skärpedjupet blir riktigt kort, kanske bara en millimeter eller ännu mindre. Makro kallar man det när motivet blir lika stort på bilden som i verkligheten eller större. Det korta skärpedjupet har med avbildningsskalan att göra. Insekten på bilden är cirka en centimeter lång i verkligheten. Endast främre delen av den blev skarp på fotografiet. Lägg också märke till träfibrerna på altanräcket där den kröp och se hur liten del av brädan som är skarp.
På dofmaster.com finns en skärpddjupsberäknare.Ta gärna en titt på den och prova olika variationer för att öka din förståelse för hur det fungerar.
Vill du prova väljer du kameramodell ("Camera, film format, or circle of confusion"), brännvidd ("Focal length mm"), bländare ("Selected f-stop"), avståndet till motivet ("Subject distance") och "meters". Klicka på "Calculate" så får du mycket information i tabellen vid sidan och bilderna nedanför.