Fler eller färre färger
Färg är härligt, men allt för många färger riskerar att göra en bild rörig. Ofta tilltalas vi mer av bilder med en begränsad färgskala. Jämför bilderna nedan. Den övre bilden har många färger, såväl varma som kalla, starka som mjuka. Den undre bilden domineras av olika mjuka versioner av gult med inslag av mjukt grönt och blått. Vilken upplever du som mer harmonisk?
Man brukar säga att man inte ska kombinera mer än tre färger i inredning och klädval. Så hård behöver man inte vara i foto, men det är viktigt att vara medveten om att ju enklare en bild är, desto starkare blir ofta budskapet i bilden. Naturligtvis finns det undantag där mängden intryck gör bilden. Enkelhet handlar både om att begränsa de ingående elementen och antalet färger. Det betyder inte att du ska vara rädd för att kombinera många färger, men för en harmonisk bild ska de fungera tillsammans. Jag tycker att bilden nedan fungerar betydligt bättre än den första gatuvyn under denna rubrik. Båda bilderna innehåller många olika färger, men i den nedre bilden harmonierar färgerna bättre.
Upp
Svartvita bilder
Ibland gör sig bilder bäst i svartvitt. Man brukar säga svartvitt, men egentligen handlar det om svart, vitt och hela gråskalan däremellan. Några anledningar att göra bilder svartvita kan vara:
- Man vill göra bilden mer intressant och konstnärlig. När färgen försvinner blir bilden mindre verklighetstrogen och betraktaren ser bilden på ett nytt sätt.
- Störande färger i bakgrunden drar fokus från huvudmotivet. Genom att göra bilden svartvit kommer man ifrån det.
- Färgerna i bilden passar inte ihop.
- Ljuskontrasterna i bilden går ofta förstärka mer i svartvitt än i färg.
- Felinställda bilder, till exempel överexponerade bilder med utfrätta detaljer eller bilder med underligt ljus, kan ibland fungera i svartvitt även om de inte ser bra ut i färg.
Porträtt gör sig ofta bra i svartvitt.
Upp
Kulör, valör & mättnad
Ordet färg kan betyda många olika saker, därför delar vi här in det i kulör, valör och mättnad.
Kulör är färgerna vi ser i en färgcirkel, till exempel grön, gul och orange.
Valör är hur ljus eller mörk en nyans är, till exempel ljusgrön och mörkgrön.
Mättnad är hur klar eller grådassig en nyans är, till exempel klargrön eller grågrön.
Nyans är den färg vi ser, alltså en kulör med viss valör och mättnad.
Upp
Färgers budskap
Röd är en mycket aktiv och livlig färg. Den är varm, positiv och passionerad, men samtidigt som det är kärlekens färg står den för fara och ilska och säger "Stopp!".
Vinröd står för styrka, elegans, rikedom, raffinemang, ledarskap och mognad. Färgen signalerar att något är dyrbart.
Rosa står för kärlek, romantik, mildhet, ljuvlighet, vänskap och medkänsla.
Lila har traditionellt använts i kungliga och andliga sammanhang. Färgen står för mystik, magi, visdom, oberoende, upplysning, värdighet, rikedom, överdåd, kreativitet, styrka, ädelhet, lyx och ambition.
Blå har positiva associationer i de flesta kulturer och används mycket i affärslivet. Färgen signalerar sanning, stabilitet, förtroende, konservatism, makt och myndighet. Den andas trygghet och används ofta i uniformer. Samtidigt som det är en kall och avståndstagande färg står den för fred, harmoni, uppriktighet, tillit, tro, himmel och intelligens.
Blågrön anses vara en läkande, angenäm och skyddande färg som även står för dyrbarhet och rikedom.
Grön kommunicerar lugn, harmoni, natur, miljö, tillväxt, hälsa och läkande. Färgen kopplas till sjukvård men också till militärer och jakt. Det är ungdomens färg men med det följer också inte lika smickarande bristen på erfarenhet. Grönt står också för tur, hopp och framgång. Ljusa gröna färger anses fruktiga, syrliga, uppfriskande och får oss att tänka på våren.
Gul är en varm och positiv färg, men inte lika aktiv som den röda. Gul är solsken, sommar, ungdom, optimism, glädje, lycka, energi och värme men också feghet, instabilitet och symbolen för varning. Det är en kraftig kulör som kommer nära i bilden.
Orange är även det en varningens färg. Samtidigt står färgen för energi, värme, solsken, tropikerna, höst och skörd.
Beige är en jordnära, klassisk, neutral, varm, mild och melankolisk färg.
Brun anses ge en stabil, pålitlig, tillgänglig, maskulin, bekväm, tålig, enkel, vänlig, naturlig och organisk känsla.
Om svart, vit och grå är färger eller inte tvistar de lärde. En rimlig slutsats skulle kunna vara att de inte är kulörer, men däremot nyanser. De finns inte i färgcirkeln, men om man drar ner mättnaden blir det grått och om man gör färgen riktigt ljus eller mörk blir det vitt respektive svart. Tillsammans bildar tillsammans de gråskalan. Hur som helst sänder de budskap precis som kulörerna.
Vit är oskuldens och renhetens färg. Vitt kan vara fest och glädje, men en del förknippar också färgen med sorg.
Svart står för död, ondska, uppror, styrka och tyngd. Svart är samtidigt en elegant färg som även kopplas till fest och kulturella företeelser.
Grå anses neutral, klassisk, praktisk, kall, tidlös och står för gemensamhet (sådant vi har gemensamt, till exempel allmännyttan eller en gemensam tvättstuga), kvalitet och stillhet.
Upp
Färgkonstraster & harmonier
Färgkontraster används, precis som andra typer av kontraster, för att göra en bild intressant och uppseendeväckande. Det finns olika typer av färgkonstraster, till exempel kulörer som kontrasterar mot varandra, värme-kyla eller ljus-mörker.
Andra gånger kanske målet är att skapa en dämpad bild med maximalt lugn. Då kan man välja motiv med färger ton-i-ton.
Komplementfärger
Färger som ligger mitt emot varandra i färgcirkeln är komplementfärger. Tillsammans ger de en mycket kraftig kontrast som ofta utnyttjas i fotografi och konst.
Accentfärger
Accentfärger ger liksom komplementfärgerna kraftiga kontraster. En accentfärg är en färg som sticker ut ordentligt i bilden, men den behöver inte vara komplementfärg till den färg som dominerar bilden i övrigt.
Upp
Färgrymder
Den uppsättning färger som kan återges kallas färgrymd. Vilka färger som går att återge varierar mellan olika medier och färgsystem. Bildskärmen kanske kan visa en färg som inte skrivaren kan skriva ut och tvärtom. Våra ögon kan se betydligt fler färger än vad skrivaren eller dataskärmen kan återge.
Färger kan se olika ut beroende på färgrymd. 100 procent grön i RGB ser inte likadant ut som 100 procent grön i CMYK.
CMYK
CMYK står för Cyan , Magenta , Yellow och blacK . Denna färgrymd används i skrivare.
Ju mer färg man lägger till desto mörkare blir det. Det är ungefär som att måla vattenfärg. Vitt får man genom att inte måla alls. Man använder sig av papperets vita yta. Svart kan man teoretiskt få fram genom att blanda färgerna cyan, magenta och gult, men i praktiken blir det ofta en smutsbrun färg, så man kompletterar med en extra färgpatron med färdig svart färg. Därav K:et i CMYK (blacK).
Det är inte så vanligt att du som fotograf arbetar i CMYK. Ofta låter man skrivaren göra konverteringen till CMYK. Ska man anlita ett tryckeri är det vanligt att man arbetar i Adobe RGB och låter tryckeriet sköta konverteringen till CMYK för att vara säker på att de specifika inställningar som passar just det tryckeriet används. Ska du likafullt leverera en CMYK-fil arbetar du i RGB-läge tills du är klar med redigeringen. Sedan konverterar du till CMYK och gör kompletterande justeringar efter behov.
RGB
RGB står för Red , Green och Blue . Det är det färgsystem som bildskärmar och digitalkameror använder. Färgsystemet utgår från färgerna rött, grönt och blått och blandar övriga färger ur dessa.
Här är det tvärtom mot CMYK, ju mer färg man lägger till desto ljusare blir det. För att förstå detta kan du tänka dig en röd, en grön och en blå lampa. När de är släckta är det svart. Tänder man en av dem lyser det i den färg lampan har. Vill man ha andra färger tänder man fler lampor och blandar till rätt nyans genom att låta dem lysa olika starkt. Låter man alla tre lamporna lysa för full kraft blir ljuset vitt.
Det finns flera varianter av RGB, och vi ska titta översiktligt på de som är vanligast i fotosammanhang. Vilken man bör använda råder det delade meningar om, men vi kan i alla fall konstatera att de passar olika ändåmål.
Modell över de färger vi kan se - området utan kantlinje - samt vilka färger olika färgrymder kan visa. (Bild av Cpesacreta, CC BY 2.5)
Några olika RGB-färgrymder
sRGB
sRGB är den minsta av de vanliga färgrymderna inom RGB. Tidigare sa man att sRGB motsvarar de färger en bildskärm kan visa, men utvecklingen går framåt. Trots utvecklingen är det fortfarande en god idé att välja sRGB till bilder som ska användas på webben då bilderna ser hyfsat likadana ut på olika skärmar med den färgrymden. Helt lika blir det dock inte då olika skärmar används och de flesta inte kalibrerar sina skärmar.
Välj sRGB om du ska publicera bilderna på webben eller skicka dem till människor som inte har kunskap om färgrymder eller utrustning för att dra nytta av en större färgrymd.
Adobe RGB
Många fotografer väljer Adobe RGB eftersom den innehåller fler nyanser och därmed ger fylligare bilder än sRGB. Färgrymden passar bra för bilder som ska leveras till tryck. Risken med att använda en större färgrymd, som Adobe RGB har, är att bilden kan bli blaskig om färgrymden inte kan hanteras, till exempel om den läggs upp på webben.
Välj Adobe RGB om du vill ha fler nyanser i dina bilder eller ska leverera dem till någon med kunskap om färgrymder.
Prophoto RGB
Andra fotografer väljer ProPhoto RGB eftersom den visar ännu fler färger. ProPhoto RGB innehåller till och med en hel del mörkblå och mörkgröna nyanser som vi inte kan se. Det kan ge ett icke önskvärt resultat om man inte ser upp och råkar trycka färgerna för långt.
Arbetar du i ProPhoto RGB bör du välja 16 bitar/kanal eftersom färgrymden är stor. 8 bitar/kanal ger 256 steg av den kanal det gäller (röd, grön eller blå). 16 bitar/kanal ger 65536 steg. Nackdelen med fler bitar är att filerna blir större.
Signaturen Stefol ger en talande likelse på Fotosidan. Man kan jämföra olika färgrymderna med olika långa stegar. En liten färgrymd motsvarar en kort stege. En stor färgrymd motsvarar en lång. Om stegen blir längre behöver man fler steg. Tänk dig att varje pinne på stegen motsvarar en färgnyans. Om färgrymden är större utan att man utökar antalet steg blir skillnaden mellan varje möjlig nyans större.
Risken med få nyanser är att tonade ytor byter färg stegvis istället för jämnt. En himmel som går från ljus till mörk blå kan göra det stegvis istället för i en jämn toning.
Denna färgrymd är inte så vanlig.
Byta RGB-färgrymd?
Se i din instruktionsbok hur du väljer färgrymd. Ofta är det ungefär på samma ställe som du väljer mellan raw och jpeg.
Det går byta färgrymd för en färdig bild, men det är ingen vits att byta från en mindre till en större färgrymd på en existerande bild såvida du inte ska lägga till fler färger i den. De färger som är borta är borta. Vill du tvärtom byta från en större till en mindre går det förstås bra, men se till att göra en kopia först så du har kvar möjligheten att använda bilden med fler färger för andra sammanhang.
I Photoshop hittar du färginställningarna under menyn Redigera > Färginställningar. Läs mer på Adobes sajt.
Upp
