BILDEN
Det är inte bara motivet som har betydelse för hur vi uppfattar bilden. Även bildytans proportioner spelar roll.
Förhållandet mellan bredd och höjd påverkar vår upplevelse av bilden. Formatet i sig har en energi. Ju större skillnad det är mellan höjd och bredd, desto starkare energi. Mest energi är dock inte per automatik bäst, utan du ska anpassa formatet efter vad du vill uppnå med bilden.
När man anger storleken på en bild anger man bredden före höjden (exempel 1200x800 px, 21x14 cm).
Liggande rektangulära format tilltalar ofta betraktaren. Formen upplevs inbjudande med sin horisontella rörelse och känsla av vila, tyngd och stabilitet. Ögonrörelser i sidled upplevs naturliga.
Formatet kallas ofta landskap (landscape).
Det stående rekangulära formatet är i sig mer aktivt. Det ger en vertikal rörelse och en monumental känsla, men kan också upplevas trångt och ogeneröst. Ögonen, som är vana att läsa av bilder i sidled, zick-zackar sig nerför bilden.
Formatet kallas ofta porträtt (portrait).
Kvadratiska bilder är inte lika vanliga. Formatet uppfattas ibland statiskt och inte så spännande, men samtidigt kan kvadraten stå för statisk fulländning och oföränderlighet. Formatet anses ofta ge värdighet och lugn.
Det skönaste formatet anses vara det gyllene snittet. Det är ett matematiskt förhållande som används flitigt i konsten och beskrevs redan av de gamla grekerna. Den korta sidan (a) förhåller sig till den långa (b) enligt samma proportioner som den långa sidan (b) förhåller sig till summan av de båda sidorna (a+b), det vill säga a:b = b:(a+b).
Ett enklare sätt att förklara det är med talserien 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144 och så vidare. Summan av de två föregående talen bildar nästa tal. Ju längre man följer talserien desto exaktare blir proportionerna utifrån det gyllene snittet. Väljer du två tal som följer efter varandra i serien anses du ha ett bra förhållande mellan höjd och bredd, exempelvis 8 x 13 eller ännu hellre 89 x 144. Bilden nedan har det sistnämnda förhållandet.
Även om det gyllene snittet traditionellt anses vara det ideala förhållandet mellan bredd och höjd gäller det defintivt inte alla bilder. Du får helt enkelt prova dig fram och betrakta din egen bild kritiskt för att komma fram till vad som blir bäst i det specifika fallet.
Det går jobba med olika bildytor till nästan vilken fotouppgift som helst, t.ex: