vadå storlek?

Ett förvirrande begrepp när det gäller digitala bilder är hur stor bilden är. Det kan nämligen avse helt olika saker:

  1. Hur många pixlar bilden innehåller
  2. Hur stort utrymme (mb) bilden tar upp på minneskortet
  3. Hur många centimeter bilden är

Det vanligaste är att man avser antalet pixlar. Handlar det om hur stort utrymme bilden tar upp på minneskortet använder man hellre begreppet filstorlek. Hur många centimeter bilden blir avgörs av vilken upplösning den skrivs ut i. Till syvende och sist är det antalet pixlar som (i kombination med önskad upplösning) avgör hur stor bilden kan bli i centimeter räknat.


antal pixlar (pixelmängd)

Antalet pixlar är precis så enkelt som det låter, hur många pixlar innehåller bilden.

Lägger du ut bilden på en webbsida är antalet pixlar direkt avgörande för hur stor den blir. Om du istället skriver ut eller trycker den avgörs storleken i centimeter av en kombination av antalet pixlar och upplösningen.

Bild med 267 x 400 pixlar

Bilden innehåller 267 x 400 pixlar (106800 pixlar).

Samma bild men med 133 x 200 pixlar

Bilden 133 x 200 pixlar (26600 pixlar).


utrymme på hårddisk & minneskort (filstorlek)

Olika filformat ger olika utrymmeskrävande bilder. Dessutom spelar motivet roll, eftersom bilderna komprimeras. Om en stor del av bilden innehåller samma nyans behöver inte varje pixel specifieras. Det sparar minnesutrymme. Förenklar man bilden och inte är så noga med att varje pixel ska få exakt rätt färg kan man också spara utrymme.

Bilder sparas ofta i jpeg. När du gör det får du frågan vilken kvalitet bilden ska sparas i. Om man väljer en hög siffra blir kvaliteten bättre och filen större. Hur mycket man ska kompromera en bild beror på hur bilden ska användas. Har du tänkt framkalla eller trycka bilden vill du ha den i hög kvalitet. Ska du publicera den på internet får du fundera över en lämplig kompromiss mellan kvalitet och storlek. Komprimera bilden så mycket som du kan göra utan att få för stor kvalitetsförlust. Den ständiga frågan är hur mycket kvalitetsförlust man kan acceptera för att spara minnesutrymme.

VIKTIGT: Om du ska komprimera en bild med förstörande komprimering, gör först en kopia! Det går aldrig återställa den information som tagits bort.

Använder du filformatet TIFF kan du komprimera med LZW utan risk, då den komprimeringen inte ger någon kvalitetsförlust.

 

Bild med minimal komprimering

Bilden är sparad med minimal komprimering (nivå 12 i Photoshop) och tar 104 kb utrymme på hårddisken.

Bild med mellankomprimering

Bilden är sparad med medelkomprimering (nivå 6) och 41 kb stor. För webbändamål fungerar den bra trots att den är mycket mindre än den första. Ska bilden tryckas kan komprimeringen dock vara väl hård, särskilt om den ska skrivas ut i en större storlek.

Mycket hårt komrimerad bild

Bilden är hårt komprimerad (nivå 0) i Photoshop och 30 kb stor. Den hårda komprimeringen har tydligt skadat bilden.


storlek i centimeter/tum (pixelmängd ÷ pixeltäthet)

Hur stor upplösning en bild bör ha beror på hur den ska användas.

Om vi låtsas att bilderna är 1 tum x 1 tum, så har den vänsta bilden en upplösning på 10 ppi. Det ryms 10 pixlar på en tum. Den högra har en upplösning på 20 ppi. Det ryms 20 pixlar på en tum. Så låga upplösningar använder man nog aldrig i praktiken, och bilderna är betydligt större än en tum i verkligheten, men de kan förklara principen. En tum är 2,54 cm.

0 x 10 pixlar (illustration)

20 x 20 pixlar (illustration)

 

Om vi låtsas att pixlarna i den högra bilden var hela bilden (egentligen finns det många fler - de är hämtade från bilden av liljan i tidigare exempel) men att vi istället vill ha upplösningen från den vänstra bilden (10 ppi) skulle bilden bli så här stor:

(Observera att detta kan misstämma på mindre skärmar.)

Bild med lägre upplösning (illustration)

 

För att veta hur stor en bild är i centimeter måste vi alltså dels veta hur många pixlar den innehåller och dels vilken upplösning den har, det vill säga hur tätt pixlarna sitter.

Man kan naturligtvis ändra upplösningen. Ökar man upplösningen blir bilden mindre. Man kan naturligtvis lägga till fler pixlar, men då de inte finns i ursprungsbilden måste bildbehandlingsprogrammet gissa hur de ska se ut. Ökar man antalet pixlar försämras kvalitén. Att minska antalet pixlar går däremot bra utan någon nämnvärd kvalitetsförlust.


upplösning (pixeltäthet)

ppi

"Prickarna" i bilden kallas pixlar. När man talar om upplösningen i en bild använder man benämningen 'pixlar per tum', eller förkortat ppi (pixels per inch). 300 ppi innebär alltså att det ryms 300 pixlar på en tum.

Vilken upplösning som är lämplig beror på ändamålet. Ska din bild tryckas, fråga tryckeriet vilken upplösning de vill ha! Exempel på vanliga upplösningar utifrån användningsområde (kan alltså variera!):

  • Webbsidor: BIldens upplösning är helt oväsentlig eftersom det är skärmens upplösning som avgör helt och hållet. Bilden blir så stor som det finns antal pixlar i den. (Tidigare sa man 72 ppi efter en gammal mac-skärm, men så lågupplösta skärmar används inte i dag.)
  • Utskrift: skrivare 100-150 ppi. Med skrivare och papper av riktigt hög kvalitet kan det eventuellt löna sig att gå upp till 300 ppi, men vanligtvis syns det ingen som helst skillnad om du skriver ut med 150 eller 300 ppi.
  • Dagstidning: 170 ppi
  • Finare tidskrifter: 300 ppi
  • Konstböcker och påkostade broschyrer: 350 ppi

Om du ska skriva ut bilden på vanlig skrivare beror lämplig upplösning på skrivarens och papperets kvalitet. Prova skriva ut i några olika upplösningar och se vid vilken upplösning du ser skillnad med din utrustning!

dpi

Skrivare räknar om pixlarna till punkter (prickarna utskriften består av). I det sammanhanget använder man begreppet 'punkter per tum', dpi (dots per inch).

Den digitala bilden består av fyrkanter som ligger kant i kant och varje fyrkant, pixel, har ett bestämt färgvärde. Skrivaren använder sig av de färger den har (ofta en patron vardera med Cyan, Magenta, Yellow och blacK, CMYK) och fördelar punkter, 'dots', i lämplig mängd för att få rätt färg och ljushet. För att få fram en grönt behövs en gul punkt och en cyanfärgad. Även om det teoretiskt går blanda fram svart med cyan, magenta och gult är det svårt i praktiken, så därför finns det även (minst) en svart patron i färgskrivare. För ljusare färger läggs punkterna glesare så de "blandas upp" med papperers vita färg.

Eftersom det kan behövas flera punkter per pixel för att få fram rätt färg är inte ppi och dpi synonymt med varandra. Om skrivaren kan hantera 1200 dpi räcker det till en punkt av vardera cyan, magenta, gult och svart för en bild i upplösningen 300 ppi, men skrivaren skriver naturligtvis inte ut punkter som inte behövs för att få fram önskad nyans.

lpi

Tryckerierna rastrerar bilder innan de trycker dem. Bilderna görs om till punkter av olika storlek, jämt utplacerade efter ett visst mönster. När man tittar på ett raster kan man uppleva det som linjer, och rastertätheten anges just i linjer/tum, lpi (lines per inch). För att få bästa kvalitet behövs minst dubbelt så många pixlar som antalet rasterpunkter. Bilden bör alltså ha en upplösning i ppi som är dubbelt så stor som den färdiga bildens upplösning i lpi.

Exempel: En viss dagstidning trycker sin tidning i 85 lpi. Då behöver bilderna ha en upplösning på minst 85x2, det vill säga 170 ppi.

En högre upplösning gör inte att bilden blir bättre, men däremot att filen blir onödigt stor att skicka och tung att jobba med för datorn.


hur hög upplösning behöver bilden ha?

Hur hög upplösning en bild behöver ha beror på originalbildens storlek i förhållande till den färdiga bildens storlek och tryckkvalitet. Du räknar ut det med följande formel

(färdig bilds bredd x önskad lpi x 2) / originalbild bredd = originalbilds upplösning i ppi

eller

(färgid bilds bredd x önskad ppi) / originalbilds bredd = originalbilds upplösning i ppi

 

Exempel: Du har en originalbild som är 180 mm bred men ska bli 250 mm i tryck. Rastertätheten ska vara 150 lpi. Då behöver originalbildens upplösning vara 417 för att pixlarna ska räcka till.

(250 x 150 x 2) / 180 = 417

Hade du fått uppgifter från tryckeriet om önskad upplösning i ppi istället för lpi hade uträkningen sett ut så här:

(250 x 300) / 180 = 417


hur stor bild kan jag göra?

Om du vill trycka din bild stort och vill veta hur långt pixlarna räcker kan du räkna ut det också.

(originalbilds bredd i antal pixlar x 25,4) / önskad upplösning på färdig bild i ppi = färgid bilds bredd i millimeter

 

Exempel: Du har en originalbild som har en bredd på 3456 pixlar. (Det är bredden som anges först i en bilds storlek, t.ex. 3456 x 5184). Bilden ska användas i en dagstidning och de vill ha 170 ppi (eftersom de trycker i 85 lpi). Pixlarna din bild innehåller räcker då till att tryckas i maximal bredd 516 mm. (Antalet pixlar skulle alltså räcka gott och väl till en helsida.)

3456 x 25,4 /170 = 516


ändra storlek

VIKTIGT: Innan du ändrar storleken på en bild, gör en kopia! Om du vill använda bilden igen i högre upplösning eller större storlek och behöver du den fullstora bilden att utgå från igen.

Det kan hända att du får ett önskemål om en bild som är i rätt upplösning och storlek för sitt ändamål. Då ordnar du det i ditt bildbehandlingsprogram. Arbetar du i Photoshop kan du göra så här:

  1. Öppna bilden i Photoshop
  2. Gå till menyn 'Bild' > 'Bildstorlek'
  3. Se till att symbolen med länkarna (mellan 'Bredd' och 'Höjd') är markerad så du inte riskerar att tappa proportionerna i bilden
  4. Bocka för 'Ändra' och välj 'Automatiskt'
  5. Skriv in önskad upplösning. Observera att upplösningen oftast anges i pixlar/tum (ppi), men i Photoshop finns möjlighet att ange upplösningen i pixlar/centimeter också. Se efter en extra gång så du verkligen valt rätt enhet!
  6. Fyll i önskad bredd eller höjd. Du behöver bara fylla i en av dem då den andra fylls i automatiskt om du valt att behålla proportionerna, vilket man för det mesta vill göra. Välj också önskad enhet, det vill säga om du angett måttet i antal pixlar, centimeter eller millimeter.
  7. OK

Skärmdump från Photoshop

(Det finns förinställningar att välja bland vid "Anpassa till" och du kan skapa egna automatiseringar. Läs mer om det i programmets hjälpfunktioner om du är intresserad.)


beskära bilder

Skärmdump från Photoshop

Om du vill beskära din bild i Photohop använder du beskärningsverktyget (markerad med rött på bilden ovan).

Du har sedan ett antal val att göra. Se området som markets med blått:

  • Om du inte gör någonting kan du med musen dra upp det område du önskar ha kvar.
  • Om du fyller i en siffra i respektive ruta kommer din beskärning att ha de proportioner du skriver in, exempelvis 3 x 4. Vill du byta från liggande till stående eller tvärtom klickar du på pilarna mellan dessa rutor.
  • Klickar du istället på 'Proportioner' kan du välja mellan olika inställningar. 'Ursprunglig' innebär att förhållandena mellan bredd och längd förblir desamma som i originalbilden. Vill du göra en fyrkantig bild väljer du 1:1 (fyrkant). Det finns fler alternativ att välja bland.
  • Väljer du B x H x upplösning kommer bilden att få den slutgiltiga storlek och upplösning som du fyller i. Det kommer upp en till ruta utmed de två tidigare där du fyller i upplösningen. Observera att du kan behöva byta enhet från pixlar/cm till pixlar/tum. OBS! Gör inte bilden större än det ursprungliga antalet pixlar tillåter då kvaliten blir sämre då.
  • Om du vill ta bort tidigare ifyllda värden klickar du på 'Radera'.

När du fyllt i önskade inställningar enligt ovan drar du över bilden med vänster musknapp intryckt så du får den beskärning du önskar. Vill du göra justeringar finns det små handtag runt kanterna att dra i.

Om bilden är sned kan du hålla muspekaren strax utanför det beskurna området. Muspekaren byter då utseende till en böjd pil. Tryck in vänster musknapp om du vill rotera innehållet.

Klicka 'Enter' när du är klar för att bilden ska beskäras.

Observera att det finns en hel del praktiska verktyg att utforska i det gröna området också.