kamerahus

Kameror ser lite olika ut. Titta i kamerans bruksanvisning för att se precis vad som gäller din kamera! Bruksanvisningen bör du för övrigt plocka fram då och då, för man kan ta till sig mer av det som står där när man lärt sig mer. Den är ovärderlig som hjälp för att lära sig utnyttja sin kamera bättre.

kamera

Avtryckare kallas knappen du trycker in för att ta din bild.

Objektivet är kamerans "öga". På sidan av objektivet sitter en liten knapp där du kan växla mellan autofokus och manuell fokus. Vill du ställa skärpan manuellt väljer du det läget och vrider sedan på fokuseringsringen (en del av objektivet). Är det ett zoomobjektiv ställer du brännvidden, hur nära eller långt bort ditt motiv ska hamna, genom att vrida på den del av objektivet som är närmare kameran. Läs mer under Objektiv.

På en systemkamera kan man byta mellan olika objektiv med olika egenskaper. För att lossa objektivet vid byte trycker du in knappen för objektivbyte och vrider loss objektivet. När du ska sätta tillbaka det igen, titta efter en färgmarkering (prick) på objektivet och på kamerahuset. De ska hamna mitt emot varandra innan du försiktigt vrider fast objektivet. Tänk på att inte ta bort objektivet där det finns risk att damm, sand eller fukt kommer in i kameran.

Blixtskon låter dig fästa en separat blixt. Vill du använda kamerans inbyggda blixt trycker du på blixtknappen så fälls den upp. (På en del kameramodeller fälls den upp automatiskt vid behov om du fotograferar med programratten inställd på automatik.) Läs mer under Blixt.

 

kamera

Sökaren tittar du normalt i när du komponerar din bild.

LCD-skärmen visar en hel massa nyttig information och här kan du också se den färdiga bilden. På många kameror kan du också välja att använda skärmen som sökare, och på vissa kompaktkameror finns det inte någon sökare alls, utan man använder alltid skärmen som sökare. Att använda skärmen för att komponera bilden är praktiskt när kameran hålls så långt upp eller ner att det är svårt titta i sökaren. Är det väldigt ljust ute kan det dock vara svårt att se ordentligt på skärmen.

Utmed sökaren finns en liten, liten ratt eller något annat reglage där du kan justera sökeraren för synfel. Ser du inte skarpt i sökaren, prova ställa om det reglaget!

kamera

Ratten används för att välja olika värden i kombination med andra knappar. På denna site kallar jag den för värderatten för att minska risken för sammanblandning med programratten, men det är inget vedertaget namn.

Programratten ger dig möjlighet att välja mellan automatik, halvautomatik eller manuella inställningar. Det finns också ett antal motivprogram som anpassats efter vanliga önskemål för olika typer av motiv. Beteckningar och program kan variera mellan olika kameror. Läs mer under Programlägen.

M = manuella inställningar
Av = halvautomatik, du väljer bländare och kameran ställer in exponeringstiden
Tv = halvautmatik, du väljer exponeringstid och kameran ställer in bländaren
P = automatik men med möjlighet att göra vissa justeringar
gröna rutan = helautomatik

 


minneskort

Dina bilder sparas på ett minneskort i kameran. De brukar inte följa med, utan man köper dem separat. Fråga vilken typ det ska vara när du köper kameran. Det finns många olika varianter.

Hur stort minneskort du behöver är svårt att svara på. Fotar du i raw behöver du ett större då filerna är mångdubbelt större än jpeg-filer. Personligen använder jag 32 GB:s minneskort för att slippa byta minneskort mitt i en fotosession.

Titta också på hur snabbt minneskortet är. Ska du bara fota i lugn takt spelar det inte så stor roll, men vill du kunna ta flera bilder direkt efter varandra krävs det att informationen hinner sparas ner på minneskortet tillräckligt snabbt för att kameran ska hinna med. Vill du kunna filma med din kamera (vilket många systemkameror kan idag) krävs också en viss snabbhet.

Kapacitet, snabbhet och priser förändars snabbt, så diskutera med din fotohandlare för att kunna ta ett vettigt beslut om vilket minneskort som är rätt för dig och din börs.

VIKTIGT: Många datorer har minneskortläsare. Om du tar ut minneskortet ur kameran, se till att den hunnit stänga av sig ordentligt innan du tar ut det. Och när du tar ut det ur datorn, använd säker utmatning. Om du tar ut kortet medan det är i arbete riskerar du att filer förstörs eller att hela kortet slutar fungera. Och ja, det händer. Det har hänt flera av våra elever på skolan. Slarva inte med detta!

 


sensor

När du fotar med en digital kamera träffar ljuset en sensor. Sensorn består av ett stort antal ljuskänsliga dioder som omvandlar ljuset till elektriska signaler. Ju kraftigare ljus, desto kraftigare laddning. En diod är lika med en pixel (en punkt i bilden).

För att bilderna ska bli i färg sätter man ett filter framför varje diod. En del dioder registrerar rött ljus, andra blått och ytterligare andra grönt.

Rutnät som förklarar sensorn

Ett värde mellan 0 och 255 sätts beroende på hur mycket ljus i den aktuella färgen som når dioden. Mycket ljus ger ett högt värde. Ju mer ljus av den aktuella färgen, desta ljusare färg på bilderna nedan. Varje färg ger en separat bild, och när man lägger ihop dem får man en färgbild. För att slippa undan att pixlarna är antingen röda, gröna eller blå jämförs de med omgivande pixlar och utifrån detta räknas det fram vilken färg varje pixel ska ha. Har till exempel de röda och de gröna pixlarna i ett område höga värden medan de blå har låga värden blir färgen gul. Blandar men rött och grönt i RGB-systemet får man nämligen gult. Se färgcirkeln nedan och jämför även de orangegula partierna på färgblomman med den röda och den gröna kanalen nedan. Vitt får man om alla tre färgerna har höga värden och svart om ingen av dem har det.

Bild med olika färgkanaler

Färgcirkel

 

Informationen som sensorn registrerar bearbetas och sparas på ett minneskort. (Väljer du att spara bilden i raw-format sparas bilden som kameran ser den utan bearbetning. Läs mer under Filformat.)

Det kan vara bra att känna till att det finns olika storlekar på sensorerna. De som håller samma storlek som den traditionella småbildsfilmen i analoga kameror, det vill säga 24 x 36 millimeter, kallas fullformatsensorer. Generellt anses de ge högre kvalitet än mindre sensorer, men de är också dyrare.

Många kameror har mindre sensorer. De registrerar inte lika mycket av det som syns genom objektivet. Fotar man från samma plats och med samma objektiv men med en kamera med fullformatsensor och en med mindre sensor kommer det att se ut som om objektivet förstorar mer i kombination med den mindre sensorn, men i själva verket är motivet mer beskuret.

Bild med olika beskärningar markerade

En fullformatsensor tar med mer av bilden än en mindre

Ett problem med mindre sensorer är att det är svårt att fota i vidvinkel, det vill säga få med mycket på sidorna. Det är inte alltid möjligt att backa för att få med allt man vill ha i bilden, till exempel om du ska fotografera ett rum inomhus, och en liten sensor ger ytterligare begränsningar då den inte tar med lika mycket av det som objektivet faktiskt fångar.

kolla inställningarna!

Innan du fotar, kontrollera att du har lämpliga inställningar! Det är enormt frustrarande att upptäcka att man har förstört bilder som hade kunnat bli riktigt bra om man bara haft kameran rätt inställd. Det är inte bara en som har kommit tillbaka efter flera timmars fotograferande och upptäckt att kameran var iställd på fel vitbalans eller något annat icke önskvärt…

Här visas hur du ställer in en Canon EOS 1000D. Har du en annan kamera kan du behöva se i instruktionsboken hur du ska göra de olika inställningarna.

Observera! Om du ändrar inställningarna med programratten i ett läge, och sedan byter läge är det inte säkert att inställningarna gäller även det ”nya” läget. Kolla!

 


autofokus eller manuell fokus

Kamera med AF-knapp markerad

 


iso

Slå på kameran. Vilket ISO-tal som är valt syns på skärmen. Vill du ändra håller du in ISO-knappen och vrider på ratten. Ska du fota i studio eller med stativ vill du förmodligen ha ett lågt ISO-tal, exempelvis 100. Annars kanske du vill låta kameran bestämma (auto). Mer om ISO-inställningar kan du läsa om du klickar på ISO.

Kamera med ISO-reglage markerade

 


exponeringskompensation

Ibland har kameran svårt att avgöra hur ljus eller mörk en bild bör vara, och då kan man tala om för kameran att den ska kompensera så bilden blir ljusare eller mörkare än kameran normalt skulle ha gjort den. Ta för vana att ställa tillbaka exponeringskompensationen till normalläget direkt efter att du tagit dina bilder så inte kommande bilder blir förstörda!

Kamera med exponeringskompensationsreglage markerade

 


vitbalans

Våra ögon är fantastiska. De ställer automatiskt om så att vi uppfattar vitt som vitt oavsett vilken färgtemperatur ljuset har. En kamera kan behöva hjälp med det. Och framför allt måste man komma ihåg att ställa tillbaka kamerans vitbalans till auto-läge när man fotat klart så man inte får skumma färger på bilderna.

Kamera med vitbalansreglage markerade


På LCD-skärmen ser du vilken vitbalans som är inställd. Automatisk vitbalans heter AWB på Canons kameror. För att ändra vitbalansinställningen håller du in WB-knappen samtidigt som du väljer vitbalans med piltangenterna.


Allra bäst blir det oftast att kontrolla vitbalansen manuellt för varje fototillfälle. Hur man gör det går vi inte in på här. Läs kamerans instruktionsbok om du vill veta hur man gör.
Mer om hur vitbalans fungerar kan du läsa om du klickar på Vitbalans i menyn.

 


program

Kamera med programratt markerad

Ta en titt på programratten så att den är inställd på lämpligt sätt. Det program som är närmast strecket är det som är valt:

Vill du köra helt automatiskt väljer du den gröna rutan.

Vill du att kameran ska ställa in det mesta, men att du ska kunna göra vissa inställningar, t.ex. exponeringskompensation, själv väljer du P.

M är helt manuellt.

Av står för halvatomatiskt där du väljer bländare och kameran väljer slutartid automatiskt.

Tv är också ett halvautomatiskt läge där du väljer slutartid och kameran väljer bländare automatiskt.

Dessutom finns det ett antal motivprogram där kameran väljer inställningar efter vilken typ av motiv du har.